Alla inlägg under december 2009
Dagen innan julafton!
Hann inte skriva något igår, va i gislved igår och handlade till salongen och en kattspade :P .
Idag ska jag till Josse på Julmiddag och vi ska byta julklappar. Sen ska vi vidare till Robban och spela bingolotto . Vi har ju inga tradioner så, men det är visst en tradion hos många. Ska hinna fixa mitt hår också innan också.
Kram
Social fobi är att få ångest i olika sociala situationer eftersom man känner sig granskad. Denna ångest är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa sociala situationer. Den drabbade känner mycket stark och överdriven rädsla och de obehagliga situationerna undviks därför nästan alltid. Man brukar skilja mellan generell och specifik social fobi. Den som är drabbad av generell social fobi känner ångest i de flesta sociala situationer medan den med specifik social fobi är rädd för vissa sociala situationer, som att äta, skriva under ett kvitto eller att tala inför en grupp.
Social fobi förekommer hos cirka 10 procent av befolkningen. Social fobi brukar oftast debutera i 15-20-årsåldern och förekommer nästan lika ofta bland kvinnor som bland män.
Det finns flera olika teorier och ett antal faktorer samverkar förmodligen.
Ärftliga faktorer spelar viss roll i utvecklandet av social fobi. Ångest sätts ofta i samband med bland annat balansen av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Så är även fallet vid social fobi. Det finns studier som tyder på att en del av hjärnan som kallas amygdala, som sätts i samband med rädsloreaktioner, är inblandad vid social fobi.
Evolutionsteoretiskt är det tydligt att se fördelen att vara medlem i en grupp och den rädsla som kommer av att riskera att bli impopulär och utstött ur flocken. De som blir kvar i flocken överlever i högre grad och får därmed fler barn och generna förs vidare. De biologiska/genetiska faktorerna kan dock inte ensamt förklara fobier.
Rädslor kan läras in genom individens erfarenheter, detta gäller även sociala rädslor. Detta kan till exempel ske på grund av olika förhållanden som otrygg hemmiljö och mobbing, men även olika specifika situationer som att man kommit av sig då man talat, andra fnissat och så vidare. Den sociala fobikern har ofta negativa tankar om sig själv, orealistiska krav på sina "sociala prestationer" och en negativ bild av vad andra tänker om en.
När man har blivit rädd för något börjar man ofta undvika detta. Undvikanden vidmakthåller problemet och rädslan dels genom att man känner sig lättad över att slippa och dels för att man inte får tillfälle att märka att det var ofarligt. Då den drabbade gjort något som varit obehagligt ältas ofta de negativa aspekterna, istället för att fokusera de positiva. Därigenom ökar och vidmakthålls obehaget.
De drabbade får ångestsymptom då de utsätts för de situationer som upplevs som obehagliga. Besvären kan delas in i undergrupper; fysiologiska, tanke-, känslo- och beteendemässiga:
Hur ställer läkaren/psykologen diagnosen?
Läkaren eller psykologen ställer ofta diagnos med hjälp av intervju och observation. Det finns även ett flertal utvärderade frågeformulär som kan användas. För att diagnos ska ställas ska vissa specifika kriterier uppfyllas.
Den drabbade ska känna bestående rädsla för en eller flera situationer där man löper risk att bli kritiskt granskad av andra och riskerar att bete sig på ett pinsamt sätt eller visa ångestsymptom. Vidare ska den sociala fobikern inse att rädslan är överdriven eller orimlig. Problemen ska dessutom orsaka personen ett betydande lidande eller verka störande på vardagslivet, relationer eller yrkeslivet. Besvären ska ha varat minst ett halvår hos personer under 18 år.
Man kan själv försöka vänja sig vid obehagliga sociala situationer och träna upp vissa sociala färdigheter. Man rangordnar först det som man tycker är obehagligt och försöker sedan öva på det i stigande svårighetsgrad. En stor fördel är att fortlöpande anteckna hur det går, så att man kan se långsiktiga effekter av träningen.
Medicinskt kan olika preparat komma ifråga beroende på problemets omfattning och önskad effekt. Betablockerare kan användas vid mycket specifik social fobi och dämpar kroppsliga yttringar av ångest och kan tas inför obehagliga situationer. Lugnande medicin, till exempel bensodiazepiner, kan komma ifråga men bör tas med försiktighet på grund av risk för beroende. Olika antidepressiva preparat, till exempel SSRI-preparat, kan användas vid mer omfattande problematik. Farmakologisk behandling har begränsningen att besvären ofta återkommer vid avslutad behandling.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektiv vid social fobi. Efter problemanalys sker behandling genom att fokusera och förändra individens tankar (om bland annat situationen, sig själv, andra och konsekvenser) och beteenden. Detta sker i tätt samarbete mellan patient och terapeut och man strävar mot tidigare överenskomna mål. Stor vikt läggs vid hemuppgifter där den drabbade får möjlighet att testa och lära sig nya förhållningssätt i de situationer denne möter i vardagen.
Den som lider av social fobi har en oproportionerlig rädsla för att dra på sig uppmärksamhet, bli bedömd och avvisad i olika sociala situationer. Man kan vara rädd för att man ska bete sig avikande vid exempelvis måltider, fester, sammankomster och arbetspauser. Man är rädd att man ska rodna, stamma, darra eller på något annat sätt göra bort sig. Svårighet att se andra människor i ögonen tillhör också fobin.
På grund av att den som lider av social fobi har svårt att se folk i ögonen, inte säger så mycket, inte deltar i sammankomster kan denne bli betraktad som arrogant, otrevlig och ointresserad av sin omgivning.
Den sociala fobin kan vara generaliserad, då rädslan finns i de flesta sociala situationer eller mer specifik då rädslan bara uppkommer i en eller ett fåtal sociala situationer.
De vanligaste situationerna är:
När man utsätter sig eller förväntar sig att utsätta sig för de fruktade situationerna är det vanligt med psykosomatiska symptom förutom ångesten som:
Det finns också socialfobiker som inte upplever dessa psykosomatiska symptom, men som istället upplever stark självmedvetenhet, rädsla och fruktan. För att slippa rädslan undviker man den skrämmande situationen. Detta kan i en del fall leda till en i det närmaste total social isolering.
Social fobi förekommer ofta tillsammans med låg självkänsla och en rädsla för kritik. Depression är också vanligt tillsammans med social fobi.
Man kan också drabbas av en fixering vid sitt utseende. Att man är ful och att man inte duger som man är. Det finns olika siffror på hur vanlig social fobi är. Det varierar från 2-4% till 13-16%. Den lägre siffran gäller förmodligen för den generaliserade formen och den högre för den mer specifika.
Hej på er !
Jag är ny här på bloggplatsen.se .
Michelle heter jag och är 18 år och bor i lilla Smålandsstenar. Jag har två hundar och en katt .
Dino som är min hane är 1 år och är en blandning mellan Chihuahua och prazsky krysarik även kallad PK .
Fiffy är min tik som är 2 år . Hon är en blandning mellan Papillon och Dv.Pinscher .
Även har jag en huskatt som heter Felix "Fille" .
Här i bloggen kommer jag skriva vad som händer i min vardag , lite hundträning och min sociala fobi .
Jag har social fobi och kommer skriva hur det fugerar så ni kan förstå mina inlägg bättre. Ni kan läsa om det under kategori "Social fobi" .
Finns inte så mycket mer o skriva om mig , om det är något ni undrar över är det bara att skriva .
Kram Michelle
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|